Jag är lurad. Fan vad är det med mig? Jag ser aldrig vad som håller på att hända. Verkar som om jag lever i nån jävla sagovärld och tror gott om allt o alla. Jag tror för mycket, och tänker för lite. Tänker "Shit, han kanske e den där man vill vara med" .. men så jävla fel. Det blir fel.

Jag är trött på one night stands, jag är trött på dessa jävla små korta förhållanden.. det leder ingen vart & det ger mig ingenting heller. INGENTING. Trodde att det fanns något hopp kvar överhuvudtaget, men när man möter samma grej gång på gång, då vill jag lägga ner hela projektet. Det funkar inte, jag kommer aldrig hitta nån. Det går inte. Det kanske bara är så att jag ska vara singel tills jag dör?

Fan vilken deprimerande start på dagen..

Ibland funderar man ju fan på att bli lesbisk. Det kanske vore bättre? För alla jävla killar man har träffat är ju BARA FÖR FEL!!

Skulle vara helt underbart och supa mig full ikväll, och bara festa loss med alla nära & kära.. kanske blir så. Förmodligen. Gör ju inte saken bättre att jag dränker mig själv i alkohol.. men för stunden kanske.